Hoten

Hoten mot den biologiska mångfalden i de skånska gräsmarkerna utpekade i projektet är främst kopplade till förändringarna i jordbruksmetoder sedan slutet på andra världskriget. Sedan dessa har arealen betes- och slåttermark, och antalet betesdjur, minskat drastiskt i Skåne, liksom i resten av landet. Rationaliseringen av jordbruket har dessutom lett till att djurbesättningarna färre men större och koncentrerats till marker färre gräsmarker. Resultatet av detta har blivit att vissa marker har ett för högt betestryck där det nästa bara är gräs som produceras i någon större mängd medan andra har för svagt, eller inget, bete och markerna närmar skog i sin struktur. I  båda fallen blir gräsmarkerna mindre homogena och har färre livsmiljöer för olika organismer varför den biologiska mångfalden sakta utarmas.

Hagmarksträden är också centrala i projektet de har funnits i de skånska brukade gräsmarkerna i över 1000 år och har väldigt många olika arter knutna till sig. Det är inte bara träden i sig utan också den variation de erbjuder i solexponering och fuktighet i markerna som är viktiga. Därför är det viktigt att det kommer att finnas kvar träd i  gräsmarkerna av olika åldrar, och att de träd som finns får vara frihuggna så att de får maximal livslängd utan yngre träd som växer genomkronorna på dem.

Igenväxning

Det största problemet är igenväxning. Som en effekt av våra moderna jordbruksmetoder och globalisering av livsmedelsfunktion så blir de skåska betesdjuren allt färre och i många fall koncentreras besättningarna också. Resultatet blir att många betesmarker inte sköts alls och färre betesmarker klaras att skötas med tillräckligt betestryck,  ofta med igenväxning som följd.

Problemen med igenväxning är dels att fältskiktet, som blommande örter och gräs, skuggas ut och försvinner men också att det börjar växa yngre träd genom kronorna på de stora solitärträden vilket skadar dem och minskar livslängden.

När fältskiktet blir artfattigare så minskar också antalet insekter och med tiden antalet andra arter också.

Bristen på ersättningsträd

I Skåne så har vi kvar en hel del områden med många gamla träd främst ek, 150 år eller äldre, det finns också relativt gott om yngre träd, 70 år och yngre. Men det saknas i det flesta fall några trädgenerationer där emellan. Anledningen är förstås att dessa tagits bort i och med att jordbruket blivit mer storskaligt och metoderna effektivare. Vi behöver inte längre de gamla stora träden som virkesförråd, bränsle eller som föda till grisar och betesdjur.

Men för alla de arter av insekter, svampar, lavar och mossor som är knutna till gamla träden är miljön livsnödvändig. Därför är det viktigt att man försöker dels få upp nya träd i närheten av de gamla, dels att försöka minska på åldersglappet mellan träden som finns i dag.

Brist på träd och buskar

Lite paradoxalt så finns det i en del av dessa områden med mycket gamla träd också brist på träd och buskar i betesmarkerna. Detta beror oftast på att djuren koncentreras till vissa marker och där får man ett allt för högt betestryck så att inga nya träd eller buskar överlever. Betesmarker med så hårt betestryck har också ofta brist på blommor och fältskiktet domineras av gräs. Detta resulterar i en betydligt lägre biologisk mångfald än i marker med högre variation.

Brist på död ved

Död ved är en väldigt viktig resurs i levande och döda träd, stående och som lågor på marken. Den är substrat för många vedlevande svampar och sedan finns det en stor mängd insekter som lever av svamp. Inuti ett gammalt träd eller en gammal stock finns ofta ett helt litet ekosystem med olika organismer som sällan eller aldrig lämnar det. Olika arter använder också den döda veden vid olika stadier i nedbrytningen därför är det viktigt att det finns både nydöd och gammal död ved i markerna för att alla arter skall kunna finnas kvar där.

Brist på död ved

Död ved på marken eller i stående träd är ett substrat som det finns brist på i många habitat. Död ved är förutsättningen för många av de arter som är knutna till grova träd.

Evenemangskalender

December 2017
Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31

Senaste nytt

Veteranisering för att minska åldersglappet Denna vecka så påbörjas de...
Mulmholkar De första mulmholkarna har levererats...
Herrevads kloster De första 5000 ekplantorna är...
Måryd-Hällestad / Prästaskogen Röjningarna i projektet har satt...
Klingavälsån-Karup / Veberöds ljung För att skydda de små...